fbpx

Riv inte pyramiden!

För en sådär 25 år sedan skrev dåvarande SAS-chefen Jan Carlzon den uppmärksammade boken “Riv pyramiderna!” där han förordade decentralisering och delegering. “…Det gäller att få alla att inse att det inte är inplaceringen i lodplanet som avgör vilket inflytande man har. Det avgörande är nu i stället ansvaret, den reella befogenheten.” Han förordade att man tillsammans skulle riva pyramiderna och i stället skapa en “platt organisation” med medinflytande. Men den fortsatta utvecklingen visade dock att helt andra faktorer skulle påverka framtiden för SAS än medarbetarnas inplacering i lodplanet.

Vår  Ordens  grundare Henry Hurle insåg 1781 säkerligen  aldrig vilket  organisatoriskt problem han skapade med sitt förslag att bilda en druidorden.  Men inom kort  sökte olika grundloger kontakt med varandra och sedan var det kört, det krävdes en omfattade organisation för att få det hela att fungera. I Sverige är vår Orden organiserad med Ordenschefen, RSÄÄ, i toppen omgiven av sina medämbetsmän och tillsammans bildar de Ordens-ledningen. Längst ner i botten finns den enskilde brodern som tillhör sin grund-loge där han började sin druidiska vand-ring. Mittemellan dessa ytterligheter finns så storlogerna, ett slags kringresande sällskap utan fast uppehållsort och helt beroende av den gästade grundlogens gästfrihet. Den här svenska modellen är den klassiska och väl-kända och består av lokala, regionala och riksomfattande enheter.Uppe i toppen finns också ett litet speciellt utskott, Riks Old Ärk-graden, vars uppgift är att vårda druidismens traditioner och uppmärksamt följa forskning beträffande druidismen. ROÄ-graden beslutar själv om kallande till reception.

Det tunga ordensarbetet genomföres i ett sjuttiotal grundloger, det är här som det egentliga ordensarbetet utföres i form av rituella möten enligt ett fastlagt schema. Varje grundloge har sina traditioner och sin historia som framför allt märks i brödramåltiden i efterlogen, det sammanhållande kittet är ritualens genomförande som är likformigt i alla loger.

Varje ÄÄ har en oinskränkt makt – samt ett ansvar – att leda och styra sin loge, bara i ekonomiska frågor måste han underställa dessa druidstämmans beslut. Men ingen klok ÄÄ arbetar diktatoriskt, han samarbetar med sina ämbetsmän och samma gäller för SÄÄ och RSÄÄ. Samverkan och samarbete är viktiga inslag för en god utveckling av det druidiska arbetet inom vår Orden.

Ordensledningens arbete består i ett sammanhållande byråkratiskt system sträva efter likformighet i tolkningar av det rituella arbetet. Vart fjärde år hålls ett Riksmöte vilket är vår Ordens högsta beslutande organ. Till detta möte kallas representanter för grund- och storloger och på riksmötet redovisas det ekonomiska läget och fast-ställes en budget, och här behandlas motioner, förslag till förändringar och här anges färdriktningen i det löpande druidiska arbetet.

Det hela är en stadig pyramid i gammalt genuint ekvirke.

Text: Henrik Enander • Illustration: Kari Aarnivaara

 

Lite om det praktiska i Orden – Caj Söderberg

Vad gör man där och hur går det till en loge?

Logerna kallas för grundloger och är underställda en storloge.

I Svenska Druid- Orden finns det 70 grundloger och 11 storloger. Dessa är i sin tur underställda Riksstorlogen.

Grundlogerna är basen för hela verksamheten. Alla som tillhör Druid-Orden tillhör ock-så en grundloge.

Vad går det ut på?

För det första går det ut på att du med ens får ett stort antal vänner som accepterar dig som du är som människa, inte för vad du har för titel eller ägodelar. Detta är Orden grundsyn. Vi ska umgås och trivas tillsammans i bästa samförstånd samt ha fördrag med människors olikheter. Det är också tabu att prata om politik och religion under våra sammankomster. Vi har sju levnadsregler i vår Orden som vi efter bästa förmåga försöker leva efter. Det är egentligen inga konstigheter utan sunt förnuft.

Regler som varje människa borde rätta sig efter om man vill vara en god medmänniska. ”Broder ska uppvisa ett hedervärt uppförande”.

Man kommer till logelokalen en god stund innan det egentliga mötet börjar.

Då betalar man för den brödramåltid som följer senare. Man blir också avprickad som när-varande. Det finns inget närvarotvång i Orden men för att senare få möjlighet att nå en högre grad krävs ett visst antal besök per år.

I den så kallade förlogen umgås man under trevliga former. Det är kutym att man alltid handhälsar på varandra. Det är för att vi vill förstärka samhörighetskänslan och snabbare lära känna de andra bröderna i logen.

Vanligtvis Kl 19, kommer marskalken ut och kallar till möte i den egentliga logelokalen. Den kallar vi för Lunden. Innan vi går in tar vi på oss regalien för den grad vi tillhör. Det som sker därinne kan jämföras med ett föreningsmöte men vad som avhandlas och hur det går till förblir en hemlighet till dess man har blivit invald och recipierat i Orden. Då har man ock-så med sin heder svurit på att aldrig yppa för någon vad som sker i Lunden. Logemötet leds av ämbetsmän som är valda på en tid av två år.

Så mycket kan sägas att mötet sker efter gamla vedertagna ritualer och på samma sätt i alla lo-ger i Druid-Orden. Logearbetet i Lunden inramas också med vacker musik och det finns tid för vil-sam kontemplation fjärran från vardagens stress.

Efter logemötet blir det en stunds mingel igen innan festlighetsutskottet, med logvärden som ansvarig, bjuder till bords i matsalen. Här är vi alla bröder och tilltalar varandra med du och det finns ingen hierarki. Ingen har någon framskjutande ställning oavsett civil titel. Brödramåltiden präglas av lättsam och glad samvaro. Här har vi också möjlighet att lära känna män av mest skiftande bakgrund, erfarenhet och ålder. Ofta kan vi ha inslag av underhållning eller intressanta före-drag av såväl andra bröder eller utomstående.

Välgörenhet.

Förutom att vi träffas, trivs och lär känna andra män ägnar vi oss också åt välgörenhet i olika former. Dels genom att vi på riksplanet har en betydande stipendiefond, dels genom att vi lokalt på olika sätt skänker belopp till behövande organisationer och personer. Det kan du läsa om på annan plats i tidningen.

Engagemanget.

Som nämnts ovan har vi inget närvarotvång i Druid-Orden. Klart är att man vid inträde i Or-den skall vara medveten om att man har mycket större utbyte av logekvällarna om man är regelbundet närvarande. Man lär då känna övriga bröder snabbare och man får en djupare förståelse för de olika ritualerna och meningen med att vara druid.

Lika väl som att Du ska få glädje av att vara med i Orden ska Orden/logen ha nytta av vad du kan bidra med.

Klädsel.

Vi klär oss i mörk kostym, vit skjorta och med druidslips eller annan diskret mönstrad slips. Det är inte för att vara snobbiga utan för att vara lika inför varandra utan påverkan av modetrender. Vid högtidliga tillfällen, t ex vid reception av nya bröder, gradgivningar eller vid teckenutdelningar bär vi frack med svart väst.

Olika grader.

Efter att man rekommenderats till Orden av sina faddrar och sedan valts in i logen så recepierar man i Eubatgraden. Då får man lära sig ett antal saker som man sedan ska minnas i det fortsatta logearbetet. Har man varit närvarande minst åtta gånger välkomnas man efter ett år i Bardgraden. Efter ytterligare ett år upphöjs man i Druidgraden. Vid varje gradgivning får man lärdom om nya saker som hålls hemliga för bröder av lägre grader.

Dessa tre grader kallas grundlogegrader. När man har nått till druidgraden har man rätt att ta del av logens ekonomi och arbete. Man då också väljas till ämbeten i logen.

Därefter finns det ytterligare tre grader, Kapitelgraden, Ringgraden och Old Ärkgraden. Dessa grader får man på Storlogemöten som arrangeras en eller två gånger per år. Dessa grader kallas därför Storlogegrader.

Avslutningsvis skall betonas, och som fram-går av flera artiklar i denna tidning, att ju oftare man besöker logen, sin egen eller andra, ju större behållning får man av brödraskapet samt insikt i och förståelse för den druidiska tanken. Även om man är mitt i karriären så går det oftast att styra om så att man kan gå till logemötet. Om man verkligen vill.

Nedan visas regalierna i följande ordning: Eubat, Bard, Druid, Kapitel, Ring, Old Ärk, Riks Old Ärk

Arbetet i Storlogerna

Emblemen för våra elva Storloger

Vad är då en storloge?

För att administrera de sjuttiotal grundloger som finns i Sverige har man idag 11 Storloger som en mellanhand till Riksstorlogen (RSL). Varje Stor-loge omsluter ett antal Grundloger (4 – 9). Stor-logerna har följande namn från söder till norr: Sydborgen, Sunnanland, Östanland, Västanland, Vänerland, Folkungaland, Bardaland, Järnbära-land, Boreland, Birkeneland och Nordanland.

Följande ämbetsmän ingår i Storlogens styrelse: SÄÄ, SMÄ, SSkr, SSkm, SM, SV och som RSL för-troendeman tjänstgör SOÄ. Man kan även utse SOrg och SL-Äm Ersättare.

Vilka uppgifter har en SL?

De uppgifter som i första hand ligger på SL är följande: Att installera GL-Äm (Grundlogeämbets-män), att leda utbildningskonferenser för dessa GL-Äm, att arrangera SL-möten där reception i SL-graderna sker, att utdela utmärkelsetecken till bröder vid högtidsmöten i GL.

För att planera dessa uppgifter kallar SÄÄ varje år till ett par SL-ÄK (Ämbetsmannakonferenser). Vid dessa ÄK deltar samtliga SL-Äm, men ofta inbjuds även RSL-Äm och ROÄ:r som har nära anknytning till Storlogen. GL har då inkommit med förslag på bröder som bör komma ifråga för erhållande

Vad är då en storloge?

För att administrera de sjuttiotal grundloger som finns i Sverige har man idag 11 Storloger som en mellanhand till Riksstorlogen (RSL). Varje Stor-loge omsluter ett antal Grundloger (4 – 9). Stor-logerna har följande namn från söder till norr: Sydborgen, Sunnanland, Östanland, Västanland, Vänerland, Folkungaland, Bardaland, Järnbära-land, Boreland, Birkeneland och Nordanland.

Följande ämbetsmän ingår i Storlogens styrelse: SÄÄ, SMÄ, SSkr, SSkm, SM, SV och som RSL för-troendeman tjänstgör SOÄ. Man kan även utse SOrg och SL-Äm Ersättare.

Vilka uppgifter har en SL?

De uppgifter som i första hand ligger på SL är följande: Att installera GL-Äm (Grundlogeämbets-män), att leda utbildningskonferenser för dessa GL-Äm, att arrangera SL-möten där reception i SL-graderna sker, att utdela utmärkelsetecken till bröder vid högtidsmöten i GL.

För att planera dessa uppgifter kallar SÄÄ varje år till ett par SL-ÄK (Ämbetsmannakonferenser). Vid dessa ÄK deltar samtliga SL-Äm, men ofta inbjuds även RSL-Äm och ROÄ:r som har nära anknytning till Storlogen. GL har då inkommit med förslag på bröder som bör komma ifråga för erhållande av Storlogegrad eller för att bli tilldelade Stjärn-tecken eller Veterantecken. ÄK granskar dessa ansökningar och godkänner dem som uppfyller nödvändiga krav. Man utvärderar föregående SL-möte och planerar det kommande. Platsen för SL-mötet brukar alternera mellan GL:a inom SL-området.

Vad försiggår vid ett SL-möte?

Vid tre olika möten sker reception i OldÄrk-graden, Ringgraden och Kapitelgraden. Hög-tidsdräkt är givetvis anbefalld. SL-mötet avslutas med en brödramåltid för samtliga närvarande bröder. SL-möten är ett utmärkt tillfälle att lära känna bröder från övriga loger. Vid lunchen, i väntan på den egna receptionen och vid brödra-måltiden får man många tillfällen att tala om ge-mensamma intressen och diskutera intressanta frågeställningar. I Nordanland, där avstånden är långa arrangerar man SL-mötena under två da-gar med övernattning. Lördagsaftonen arrang-eras då en bankett där damerna är inbjudna.

Installation i Grundlogerna

GL-Äm väljs som bekant för en tid av två år. Vart-annat år kommer tre SL-Äm vid ett högtidsmöte att formellt installera dessa ämbetsmän. Det är en ri-tuell procedur som tar mer än en timme i anspråk.

Många är de ämbetsmän som med bävan ser fram emot att hos SMÄ eftersäga de förpliktelser som åläggs dem.

Utbildningskonferenser

I de flesta SL kallas samtliga GL-Äm, TjOÄ, Lv, Org och Ark från varje GL till en utbildningsdag. Programmet för denna dag brukar vara upplagda enligt följande: Först genomför GL-Äm eller SL-Äm en instruktionsloge d.v.s. den rituella delen av ex-empelvis ett Eu-möte.

Druid-Ordens utmärkelsetecken och olika ex-regalier

Man tar bland de församlade upp en diskussion hur en ”perfekt” genomförd ritual bör se ut. Ibland har man ”planterat” in vissa fel för att lättare starta diskussionen. Andra programpunkter kan vara information om aktuella ting inom SL och RSL och givetvis gruppvisa sammanträden med ÄÄ, MÄ, Skr etc. för dryftande av gemensamma ärenden. Här skapas de bästa förutsättningar för samarbete mellan SL-Äm och resp. GL-Äm inom SL-området.

När sker teckenutdelning i GL?

Efter en eubatreception i GL brukar ibland trenne SL-Äm inträda för att utdela Veteran- och/eller Stjärntecken. Se nedan!

Exregalier för Grundloge grönt band, Storloge blått samt Riksstorloge rött och tilldelas ämbetsman efter fullgjord ämbetsmannaperiod. Ämbetssymbolerna skiljer sig inte från Grundloge, Storloge till Riksstorloge.

 

Ordens Hederstecken

Tecknet kan tilldelas den broder som på ett alldeles utomordentligt sätt aktivt arbetat inom Orden och bidragit till förverkligandet av Or-dens Ideella mål.

Ordens Förtjänsttecken

Kan tilldelas den broder som bl a till-hört Orden minst 20 år och innehar Ordens Stjärntecken. Varit medlem i Ordensledningen i två perioder. Varit SL-ämbetsman i tre perioder.

Ordens Stjärntecken

Kan tildelas broder som tillhört Orden i minst 15 år och varit äm-betsman eller därmed likställd i minst tre perioder. Tecknet kan även tilldelas den broder som under en 20-årsperiod besökt de flesta av lo-gens sammankomster.

Ordens Jubelveterantecken

Kan tilldelas broder som tillhört Orden i 50 år.

Ordens Veterantecken

Kan tilldelas broder som tillhört Orden i 25 år.

Kapiteltriangeln

Gradens symbol som bä-res till frack.

Druidringen

Erhålles i samband med hedrandet med ring-graden

%d bloggare gillar detta: