2025 är det femte gången Druidorden delar ut pengar från vår Stipendiefond för att stödja prostatacancerforskningen. Vid Riksmötet 2025 kommer två
stipendier delas ut, ett stipendium om 1 200 000 kr till Tobias Nordström och ett till Andreas Josefsson om 800 000 kr.

Andreas är docent i Urologi, jobbar som urolog i Umeå och driver olika forskningsstudier både från Umeå och Göteborgs Universitet.
Han är processledare för prostatacancervården i norra Sverige, medlem i styrelsen för Svensk Urologisk Förening och deltar i flera nationella och internationella styrgrupper.
Forskningsarbetet fokuserar på translationell prostatacancerforskning, vilket innebär att han kombinerar kliniska studier med molekylärmedicinska metoder för att förstå prostatacancer bättre.
Målet är att förbättra behandlingen för prostatacancer på olika sätt.

Så här presenterade han sig själv och sin forskning i Svenska Druidtidningen:

Jag är docent i Urologi, jobbar som urolog i Umeå och driver olika forskningsstudier både från Umeå och Göteborgs Universitet. Jag är processledare för prostatacancervården i norra Sverige, medlem i styrelsen för Svensk Urologisk Förening och deltar i flera nationella och internationella styrgrupper. Mitt forskningsarbete fokuserar på translationell prostatacancerforskning, vilket innebär att jag kombinerar kliniska studier med molekylärmedicinska metoder för att förstå prostatacancer bättre. Målet är att förbättra behandlingen för prostatacancer på olika sätt.
Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna hos män, och många nya behandlingar har de senaste årtiondena ökat den genomsnittliga överlevnaden. Genom att använda avancerade molekylärmedicinska metoder försöker vi identifiera vilka män som kommer att få effekt av en viss behandling och vilka som inte kommer att göra det.
Målet är att minska biverkningarna för de som INTE har nytta av en behandling och att intensifiera behandlingen för de som verkligen har störst behov av det.
En viktig del av mitt arbete är att utveckla en ny metod för att isolera cirkulerande tumörceller från blodet. Dessa celler skulle kunna ge information om egenskaper hos den enskilda patientens cancersjukdom genom ett enkelt blodprov. Sådan information används för precisionsmedicin, vilket ger möjlighet att skräddarsy behandlingen för varje enskild patient baserat på hans tumörprofil. Utmaningen är att finna dessa celler bland miljontals andra celler i blodet och det har varit svårt att få tillräckligt känsliga metoder. Även om det är komplicerat, så tyder våra preliminära resultat på att vi verkar lyckas, vilket skulle vara ett stort steg framåt.
Under de senaste 1,5 åren har jag lett en nationell satsning med två huvudsakliga mål. För det första vill vi implementera precisionsmedicin i klinisk rutin, så att fler patienter kan dra nytta av skräddarsydda behandlingar. För det andra vill vi öka andelen män som deltar i kliniska studier, både för att förbättra kvalitén på studierna och för att ge fler män möjlighet att få tillgång till nya behandlingsmöjligheter. Genom att tillfråga alla män som kommer för diagnostisk utredning för misstänkt prostatacancer om deltagande i en ”bas”-studie, samtidigt som vi bygger en infrastruktur där det mesta som behövs för en klinisk studie redan finns på plats, hoppas vi kunna göra det enklare för enskilda forskare att starta studier, vilket i sin tur gör att vi snabbare kan utforska nya metoder och behandlingar.
Detta nya koncept skulle kunna förklaras som ett operativsystem på en dator.
För att skriva ett dokument på ett ordbehandlingsprogram behövs en dator med grundläggande hårdvara och mjukvara. På samma sätt behöver en klinisk studie en grundläggande infrastruktur på klinikerna för tillfrågande, datahantering, för att ta hand om uppföljning samt ett ramverk av olika dokument och avtal.
SPRINTR-studien är tänkt att vara datorn och operativsystemet med tillhörande ordbehandlingsprogram. Genom att bygga detta så gör vi det enklare och mer jämlikt att genomföra kliniska studier, eftersom det inte längre krävs ett universitetssjukhus för att driva studierna. Detta innebär att fler patienter kan bli tillfrågade att delta och få tillgång till nya behandlingar.
Mitt arbete är både utmanande och givande, och tack vara donationer från olika organisationer så som Druidordern och Prostatcancerförbundet, samt från andra finansiärer så som Sjöbergsstiftelsen, Cancerfonden och Vetenskapsrådet så är det möjligt för mig att fortsätta arbeta för en förbättrad prostatacancervård genom forskning. Det känns meningsfullt att kombinera kliniska studier med avancerade molekylärmedicinska metoder för att ett steg i taget kunna få göra skillnad för män med prostatacancer.